Det va ett tag sen jag grät mig till sömns. Men igår gjorde jag det & det känns förjävligt. Att få hantera saknad från min mamma samtidigt som jag får gå runt här hemma i ovisshet. Man kan inte gå runt och tiga ut en människa. Mig funkar det inte på och detta för mig bara längre och längre bort ifrån dig. Men det är kanske det du vill? Jag själv har inte en aning, för det sägs ju ingenting..
Livet är hårt och jag kan aldrig i min värld förstå varför just våran mamma skulle försvinna ifrån oss? Det finns ingen mening med det... FUCK CANCER!
Jag är påväg att rasa ihop och jag undrar vem som tänker vara där för att fånga upp mig? Mamma finns ju inte & kan göra det. Hon va alltid den som fick upp mig igen. Hon va alltid den som fick mig på andra tankar.
Livet är hårt och jag kan aldrig i min värld förstå varför just våran mamma skulle försvinna ifrån oss? Det finns ingen mening med det... FUCK CANCER!
Kommentera