Idag va det sista inskolningsdagen för Malwis. Det har gått jätte bra dom här 3 dagarna, hon har ätit bra, varit med vid matbordet & lagt sig då dom andra barnen skulle sova middag. Hon har varit så lättsövd och inte sagt ett pip när jag bäddat ner henne i vagnen. Så skönt! :) Men imorgon gäller det, då ska hon lämnas själv för första gången. Det känns spännande och roligt, tycker jag. Hon behöver dagis och att få leka med andra barn. Jag behöver det här lika mkt kan jag säga. Så jag kan få göra mitt utan barn. Så, imorgon ska jag gå in på en butik och lämna in mitt CV+ pesonligt brev. Spännande det med! :)
 
Idag blev det en kort dag för oss på dagis, gick hem strax efter 12 tiden. Det va dåligt med personal så det skulle komma in vikarier på Malwas avdelning kl 1 så då tyckte vi att det va bäst att vi gick efter lunch. Kan bli för snurrigt för Malwa annars, hon är ju van med sina fröknar som är ordinarie personal. Väl hemma så drog jag fram dammsugaren och började städa. Malwa sov skönt i vagnen ute och Tuvsan titta på barnprogram i vårat sovrum. Fick en hel del gjort men lär väl fortsätta imorgon. Tobbe kom hem vid 3 tiden och då käka vi mellis, sen tog jag mig en PW & när jag kom hem så körde jag ett träningspass. Skönt va det! Nu jäklar!! :) Mkt som händer och sker och jag har många "bollar" i luften.. Körkortet ska finnas i min hand innan jag fyller år, träningen är igång och jag söker mig ett jobb. Håll igång! :) Men kul är det!
 
Dock så är det tungt i dessa fina och glada dagar. Blir påmind väldigt fort om varför jag känner mig halv. Det är ju du som fattas, älskade mamma. Du fattas såååå. Kommer aldrig bli hel, det är en sak som är säker. Jag älskar dig och livet utan dig är inte lätt någonstans.  Kommer aldrig förstå! <3 <3 <3
 
 
 
Men om den förbannade febern kunde ge sig någon gång. Jag är så trött på att vakna upp till en jätte hängig Malwa som gnäller och är allmänt missnöjd. Såklart hon är det, hon mår väl som en påse nötter. Men det är drygt att gå runt i det hela dagarna. Vi skulle ju ha varit klara med inskolningen och idag skulle det vara andra dagen jag lämnade henne själv på dagis. Jag skulle även till kuratorn på onkologen kl 11.00 idag. Men det får jag avboka, går ej med en febrig liten fröken. Omöjligt att ha med henne ändå ska jag säga. Sen kan jag tycka att jag borde kunna få gå själv på nånting.. 

Denna morgon blev inte alls som jag tänkt mig. Hade tänkt att sova iaf till 07.00, men Malwa vaknade 05.30 så det va bara att kliva upp. Strax därefter traska Tuvaliee oxå upp. Malwa har fått välling och ny blöja men satt bara i soffan & pep så jag la henne igen. Blir
Många timmar vaken annars då vi ska vara på dagis kl 10.00 idag! :) Hur länge är det "okej" för en 1 åring att ha feber? 

19.00 ikväll ska jag ut och äta middag med Ulla och Sofia. Vi har pratat länge om att vi ska ut och käka allihopa, vilket inkluderar mina två bröder oxå. Men det är lite svårt att få med dem på saker & ting om det inte är något dom har bestämt. Så vi skippar dem och går själva. Tråkigt och dåligt, tycker jag. Man ska ta vara på det lilla i livet tillsammans med dom som betyder något. Det värsta tänkbara har hänt och nu tar jag inget för givet. Vad som helst kan hända, när som helst. 

Magen kurrar som bara den. Dags att duka fram frukost. :) men ack så tråkigt att det snöa igår kväll, det blev jag missnöjd över! :/ vill ha vår nu! 

Ha en fin dag! 


Skruttungar! ♥️♥️




...Satt och bläddra igenom statusuppdateringar på facebook och får syn på en person som skrivit att deras barn blivit biten på dagis igen. Under så haglade kommentarer om att föräldrarna borde uppfostra sina barn m.m... Jag får väldigt ont i magen! För detta har hänt mig. Fast tvärtom! Tuvaliee va den som bet andra barn på dagis. Första gången jag fick höra det så blev jag som mamma förtvivlad, jag kände mig som den sämsta mamman i världen. Ville så gärna prata med föräldrarna till barnet men fröknarna sa, att jag skulle låta det vara. Dock så hände det en gång till och jag fick återigen känna mig som världens sämsta mamma, men denna gången så lyssnade jag inte på fröknarna (vilket kg ångrat att jag gjort från början) så jag tog kontakt med föräldrarna och jag vad såå mkt om ursäkt. Mamman blev chockad för att jag bad om ursäkt, hon sa att det är sånt som händer och det är inte ditt fel. Du är ingen dålig mamma för det. Jag skrev t.om ett brev till dem... 

Tycker det är fruktansvärt fult av er personer att sitta och skriva sådär om barnet som bet och  föräldrarna till barnet.. Jag har inte uppfostrat tuvaliee till att göra så, skulle aldrig göra. Men det hände ändå på dagis. Tuvaliee är världens snällaste tjej och hon har ett stort hjärta. Men sånt där kan hända! Väldigt jobbigt för båda parter, glöm inte det!!!!