Hej på er!  Vilka det nu är som läser.. :) 

Sitter och väntar på att sambon ska kliva innanför dörren så vi kan bege oss mot stan. Måste köpa en kofta och svarta strumpbyxor till Tuvaliee som hon kan ha till klänningen hon ska ha på sig på fredag. Jag själv behöver oxå ett par strumpbyxor i svart. Ska testa och se vilket som ser bäst ut med klänningen och skorna. Sen ska vi hem igen och laga mat. Ikväll är det greys anatomy på tvn, det får inte missas. :) 

På fredag är det dags för begravning. En dag jag fasar för väldigt mkt. Det är så overkligt allting. När ska det bli verkligt? Blir det någonsin det? Det kommer bli mkt folk i kyrkan & efteråt när vi ska samlas & fika. Tur nog så ändrade vi oss och har lånat en lokal ist för att ha det hemma. Det blir för trångt och vi kan ej vara samlade allihopa, men i lokalen är det möjligt. Ett stressmoment ur vägen, men det återstår några... Eller ja, flera tusen känns de som. Vill ju inte säga farväl av mamma. Hon ska ju leva och vara här med oss. Vill inte fira jul, får ont i magen och paniken tränger dig på så fort jag tänker på det.. Vi har en tuff tid framför oss. Mammas födelsedag är den 8de december, sen har vi julaftonoch nyårsafton. Och inte nog med det så är det 1a advent 2 dagar efter begravningen, en dag jag normalt älskar och längtar till. Men allt påminner om mamma, hela tiden. Fy så orättvist allting är!! 

Men jag är... Stark... Tror jag... Det är iaf något jag får höra förjämnan! Och mamma är med oss här varje dag, det är jag säker på. Men jag vill ju kunna ringa henne, som jag alltid kunde göra förr. Vi pratade om allt och inget. :,) och våra mysiga stunder vi kunde ha, bara hon och jag på stan. Saknar dig, mamma! Mitt liv är inte helt utan dig. Snälla hjälp mig, jag måste få styrka. Men vem ska nu ge mig den när du ej kan? <3

Jag är rädd, så jäkla rädd.. För att jag inte ska orka med allt det här. Jag är rädd för hur jag kommer bete mig på begravningen. Kommer jag någonsin sluta gråta över saknaden av dig? Jag älskar dig av hela mitt hjärta. Du är så fruktansvärt saknad av oss, dina nära och kära! <3
Trots den hemska sorgen jag känner i mitt hjärta dag som natt så tickar tiden på som vanligt. Känns så underligt att allt bara "flyter" på... 1 vecka & 5 dagar  sen älskade mamma somnade in. Det är tomt och ibland så himla ensamt. Va jobbigt i fredags när vi gjorde ordning mys, tårarna rann. Vet inte varför det vart jobbigt just då men kanske för att det då va 1 vecka sen. Och sen brukar jag alltid ringa mamma, likaså Tuvaliee.  Tufft för den lilla fröken oxå såklart, hon och mamma stod varandra så himla nära, dom hade en speciell relation. ♥️ Om 3 dagar så fyller ju Malwa 1 år oxå, tufft kommer det oxå bli. Jobbigt när alla samlas och är tillsammans, alla förutom mamma. Blir extra påmind då. Åh älskade mamma! Hur ska jag orka julen? Min älskade julafton som jag vanligtvis älskar. Men så fort glädjen kommer över att jag snart får julpynta och att julafton är nära så tar paniken över. Oron för hur jag ska orka. Kommer jag någonsin att se det lika mysigt som förr? Det fattas ju en bit inom mig, den kommer ju aldrig tillbaka.!! Fan så tufft... 

Det är tur att man har två helt underbara barn och en underbar sambo. Vet inte vart jag vore utan dem? Och såklart mina fina bröder, pappa och släkten på mammas sida. Min älskade moster och kusiner. ♥️ Mina vänner, dom jag alltid kan räkna med, och då menar jag dem som finns i ALLA lägen! Mammas jobbarkompisar som även har varit mina. Ni är underbara! TACK! ♥️♥️
...Går jag omkring. Tänker på dig varje sekund, minut och timme som går. Vill ha dig i mitt liv, vill kunna ringa dig och prata som vi alltid gjorde. Tomheten är obeskrivlig & saknaden likaså. Vad ska man ta sig till?! Älskade underbara mamma, jag älskar dig sååå! ♥️♥️ 

Vi har varit och donat i din lgh idag, jag och mina bröder. Du har väldigt mkt saker, det har vi ju alltid vetat men det blir mer verkligt nu när vi får gå igenom allt. Men vi är enade om att du har väldigt mkt fint. Och kläder utan dess like. Hann du använda allt? Det har jag svårt att tro. :') Några plagg som jag själv kan ha får följa med hem till min garderob. Är helt säker på att du skulle ha velat de. Mkt skänker vi, till ditt favvoställe, Erikshjälpen!! :) det hade du gillat! 😘 

Vi älskar dig. Vi saknar dig. Vi sörjer dig. Men vi gläds oxå åt att du en gång levt och verkligen gjorde det till 100%. ♥️ 


Halsbandet du alltid bar hänger nu runt min hals. Där ska det hänga livet ut! ♥️