Trots den hemska sorgen jag känner i mitt hjärta dag som natt så tickar tiden på som vanligt. Känns så underligt att allt bara "flyter" på... 1 vecka & 5 dagar  sen älskade mamma somnade in. Det är tomt och ibland så himla ensamt. Va jobbigt i fredags när vi gjorde ordning mys, tårarna rann. Vet inte varför det vart jobbigt just då men kanske för att det då va 1 vecka sen. Och sen brukar jag alltid ringa mamma, likaså Tuvaliee.  Tufft för den lilla fröken oxå såklart, hon och mamma stod varandra så himla nära, dom hade en speciell relation. ♥️ Om 3 dagar så fyller ju Malwa 1 år oxå, tufft kommer det oxå bli. Jobbigt när alla samlas och är tillsammans, alla förutom mamma. Blir extra påmind då. Åh älskade mamma! Hur ska jag orka julen? Min älskade julafton som jag vanligtvis älskar. Men så fort glädjen kommer över att jag snart får julpynta och att julafton är nära så tar paniken över. Oron för hur jag ska orka. Kommer jag någonsin att se det lika mysigt som förr? Det fattas ju en bit inom mig, den kommer ju aldrig tillbaka.!! Fan så tufft... 

Det är tur att man har två helt underbara barn och en underbar sambo. Vet inte vart jag vore utan dem? Och såklart mina fina bröder, pappa och släkten på mammas sida. Min älskade moster och kusiner. ♥️ Mina vänner, dom jag alltid kan räkna med, och då menar jag dem som finns i ALLA lägen! Mammas jobbarkompisar som även har varit mina. Ni är underbara! TACK! ♥️♥️

Kommentera

Publiceras ej