Att ta någon annan förgivet är nog det vanligaste men också det dummaste man kan göra mot en annan människa. Man vet aldrig vad som komma skall. Livet kan spela både en och två "spratt". Det har jag fått bevisat för mig många ggr, både på det mest vidriga och smärtsammaste sätt men också på dom mest roligaste eller pinsammaste. Som med min kära mor, som jag i tidigare inlägg skrivit mkt om. Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att hon skulle dö i cancer. Det är en sak som man tänker "det trodde man inte skulle hända en själv"! Men tro mig när jag säger, det är just det de kan... Hända dig!
Det handlar också mkt om att man måste ge och ta. Gällande i princip allt. Med familj, vänner, pojkvän/flickvän, jobb eller vad som. Om man ger så får man också något tillbaka. Kanske inte direkt där och då, men det kommer alltid något tillbaka. Tro mig där också.
-----------------
Har många ggr tänkt på varför man skiter i sina vänner när man träffar en partner eller börjar dejta. Vad är grejen? Det har hänt mig både en och två ggr, om inte fler. Oftast är det killkompisar som klipper banden, ignorerar och totalt skiter i en annan. Varför? Va jag ens deras tjejkompis från början? Eller hade dom kontakt med mig av en annan anledning? För att kanske få chansen att komma till. (Och missförstå mig inte nu, jag tror inte att jag är världens snyggaste tjej på jorden som alla killar vill ligga med.) Men just i den där situationen så undrar man ju varför kontakten bryts när dem träffar en tjej!?!?
Det är ju liksom inte konstigt att ha tjejkompisar...
Det finns EN kille som inte brytit/ignorerat/skitit i våran vänskap. He is one of a kind!
Mkt tankar som fladdrar(?) omkring i huvudet på mig nu. Blir så när det är en hel del runt omkring. I guess!
-------
Nu på Tisdag åker jag och Tobbe med Malwa till Uppsala för ett besök på Akademiska. Vi begärde en second opinion av dem efter att läkaren på Gävle sjukhus började bete sig märkligt. Typ som att han ledsnat på våra årliga besök med Malwa och alla funderingar & frågor vi hade. Så en tredje röntgen gjordes för mer än 1 månad sedan, vilket Akademiska begärde fast den skulle göras i Gävle. Fick svar förra veckan efter att jag själv tog kontakt med dem funderandes på varför vi ej fått svar. Inget avvikande kunde ses men problemet med fot och vänster sida kvarstår och är ibland försämrat. Så det ska bli skönt att få träffa specialister.
Slutpladdrat för mig. Dags att sova. 🙂 Night!
